Pushkin-teserna
De följande Pushkin-teserna formulerades i samband med 2:a internationella symposiet över eurolingvistik som hölls i Pushkin, Ryssland, 10-16 september, 1999.
A. Flerspråkighet i fokus för forskning samt flerspråkighet såsom faktor för glottogenes i eurolingvistiken
1:a tesen: Med utgångspunkt från uppfattningen att människan är född med en språkförmåga (faculté du langage) som inte är av enspråkig utan flerspråkig natur sätter eurolingvistiken den flerspråkiga individen i centrum för forskningen.
2:a tesen: Språklig och kulturell divergens eller kongruens som uppstår genom inflytande av flerspråkighet står i centrum for eurolingvistiken.
B. Kontakttypologi och nätverk av språkkontakter
3:e tesen: Beskrivningen av de historiska och nutida kontakttypologierna i de europeiska språken är en angelägen uppgift för eurolingvistiken.
4:e tesen: De historiska, politiska, sociala och ekonomiska faktorer som givit upphov till sådana kontakttypologier är oumbärliga för beskrivningen av såväl inom-europeiska som utom-europeiska inflytanden på Europas språk.
C. Gemensamma språkliga karakteristika (europeismer) som en spegelbild av kontaktmönster
5:e tesen: Det är därför viktigt att beskriva de gemensamma språkliga karakteristika i de europeiska språken som uppstått genom kontakter mellan de europeiska språken och genom sammansmältning under seklernas lopp.
6:e tesen: Det gemensamma europeiska arvet som ligger till grund för dessa karakteristika (europeismer) bör bli allmän kännedom för gemene man.
D. Europeismer, europeisk gemenskap och identitet
7:e tesen: En sådan insikt om den gemensamma språkliga och kulturella grundvalen för de europeiska språken kommer att skapa en känsla av europeisk samhörighet.
8:e tesen: En sådan samhörighetskänsla från antiken till vår egen tid kommer att vara oss till hjälp vid skapandet av en europeisk identitet som ännu idag saknas bland dagens ungdom.
E. Eurolingvistik, nationalism. Nationella ”Weltbilder” och diskriminering
9:e tesen: Eurolingvistiken blir en disciplin som motverkar nationalistiska tendenser i språkvetenskapen och som stödjer en europeisk utbildningspolitik i EU-medlemsstaterna när det gäller att upplösa fördomsfulla nationella ”Weltbilder”.
10:e tesen: En gemensam känsla av europeisk identitet som är baserad på övertygelsen om ett gemensamt europeiskt arv kommer därvid också att vara oss till hjälp för att hindra framväxandet av radikala nationella rörelser och etnisk diskriminering.
F: Eurolingvistik, mindre spridda språk och språklig jämlikhet
11:e tesen: Eurolingvistiken blir därför ett stöd för utforskandet av de europeiska minoritetsspråken såväl i det förgångna som i nutiden genom att en jämställd status för de mindre spridda språken understöds liksom deras rätt till användning i alla språkens domäner.
12:e tesen: Med sitt europaprogram främjar eurolingvistiken förståelsen för de inre orsakerna till kulturella, religiösa och politiska konflikterna mellan de större och mindre språken i Europa, varvid bidrag till fredsforskning ges (jfr The European Charter for Regional or Minority Languages, The Council of Europe, 1992).
G. Europeistik som ämne i utbildningen
13:e tesen: Eurolingvistiken är en integrerande del av en ny interdisciplinär orientering av europeistiken med målet att befordra ett europa-inriktat program i utbildningen av unga européer från grundskola till universitet.
H. Migration och europeisering
14:e tesen: Eurolingvistiken blir också ett nödvändigt program för att främja utbildningen av gästarbetare och flyktingar med sina barn som på grund av sina långa vistelser utomlands på stort avstånd från sina hemländer vuxit upp till tvåspråkiga européer.
I. Eurolingvistik och globalisering – europeiska språk i förskingring utanför Europa
15:e tesen: Grundandet av en internationell bas för eurolingvistiken blir ett lysande exempel för ett globalt scenario genom att det inkluderar English world-wide, Spanish world-wide (Hispanidad), Portugisiska world-wide (Luisitanidad), French world-wide (Francofonie) och Russian world-wide.
16:e tesen: De kontakter som tidigare koloniala språk har i transoceana områden har givit upphov till nya pidgin- och kreolspråk och sålunda verkat som katalysatorer för teknisk, ekonomisk och kulturell utveckling utanför Europa och på andra kontinenter.
17:e tesen: Därför är eurolingvistiken inte bara en europeisk angelägenhet utan av en civilisatorisk karaktär i dess funktion som språklig förnyare för de utom-europeiska språken.
J. Eurolingvistiska initiativ till en europeisk orientering
18:e tesen: Deltagarna i Pushkin-symposiet understödde enhälligt ELAMA:s kampanj i dess bemödanden för en europavid orientering och organisation såväl i den Europeiska Unionens stater som i andra europeiska stater.
19:e tesen: Forskningsprojekt och eventuellt hela forskningscentra över multilingualism och eurolingvistik bör bildas i olika europeiska länder där sådana projekt och institutioner är en stor uppgift. Endast så kan en sann känsla av samhörighet uppstå som får oss att känna att Europa är vårt hem, särskilt bland unga immigranter, gästarbetare och asylsökande och deras barn.
20:e tesen: Deltagarna i Pushkin-symposiet uppmanade officiella och privata organisationer att understödja eurolingvistiska aktiviteter i alla länder och uppmanade också privatpersoner att söka medlemskap i eurolingvistiska föreningar.